London

Vi har just återvänt till vischan efter några dagar i London. En försenad födelsedagspresent till Mamma Svensson, för vem det var första besöket i London. Här följer en kort resumé.


Naturligtvis inledde vi med en sightseeing med dubbeldäckare. För att få alla måsten överstökade liksom. Det var faktiskt roligare än man kan tro.


Lisa och Jonas poserar med den däringa kända Big Ben i bakgrunden.


Mor och son poserar med det däringa kända London Eye i bakgrunden.


Vi gick även en guidad pubrunda med Buss-Allan. En annorlunda grej som lät oss se de där pubarna och bakgatorna man annars lätt missar. En av pubarna hade en massa pottor (”buzzunders” dvs, what goes under the bed) hängande i taket. Minns inte vad puben hette, men i folkmun går den under namnet The haunted slot machine.


Mor Svensson avnjöt sin ale i den rätta miljön, men Buss-Allan körde ett tufft tidsschema som innebar ca 13 minuter på var pub, vilket var lite väl hetsigt så vi avvek på egna äventyr efter pub nummer 4 eller 5 eller vad det nu var...

Lisa och Moder Svensson tar en paus under Southwark Cathedral under en lååång vandring längs Themsen.

Inget London utan Portobello Road. Tyvärr var vi där på en vardag så marknaden var inte lika rejäl som på lördagar. Vi hade skoj ändå. Och krimskrams fanns så det räckte.

Vi besökte efter mycket om och men Kensington Roof Gardens (personalen i lobbyn hade inte alla fåren hemma), en riktig oas på taket till 99 High Street. Det pågick en modellfotografering där samtidigt så vi fick skynda på lite och lova att inte störa plåtningen. Jonas passade på att modella själv istället.

Och så vi var på Tate Gallery, picnickade i Hyde Park, såg musikalen Billy Elliot på Victoria Theatre, länsade bokhandlarna på Charing Cross Road. Mede mera. Bästa av allt var dock tisdagskvällen. Då spelade Jello Biafra & Guantanamo School of Medicine på 02 Academy i Islington. Tusen vilda hästar, flickvän eller mamma skulle inte kunna hålla Jonas borta. Och det blev en grymt j-la bra konsert. En av de bättre jag sett på senare år. Det nya låtmaterialet var helt ok (skiva kommer i oktober), och varvades med oslagbara Dead Kennedys-klassiker som, Lets Lynch the Landlord, California Über Alles och Holiday In Cambodia. Jag var totalt euforisk.